ska sluta klaga - för gott!

Nu har den dagen kommit då jag tänker sluta klaga. Man har alltid något att klaga på, hur bra man än har det. Jag har det & jag har haft det hur bra som helst hela mitt liv. Jag har en pojkvän, en bästa kompis, många nära vänner & många andra kompisar. En familj som stöttar mig igenom allt & som jag kan umgås med utan att skämmas eller bli uttråkad till döds. Vi är inte precis fattiga (okej, hade väl haft de bättre om de inte hade vart finanskris, men vi klarar oss), vi har saker & prylar som många andra inte har. Med detta vill jag säga : SLUTA KLAGA. Inte bara andra, även jag. Jag är sjukt duktig på att klaga över de allra minsta tingen. Men det är stopp med det nu. Varför klaga över små saker när man kan glädjas åt alla de bra sakerna här i livet? Okej, lite klagomål då & då är nog aldrig fel. Men klaga för uppmärksamhetens skull eller klagomål över saker som inte ens är märkvärdigt, det är nu över för min del. Jag ska börja med det redan nu!

Livet kan vara riktigt jävligt mot en ibland, riktigt för jävligt! Men enligt mig så stärker det en som person att gå igenom sånt här. Man lär sig hantera olika saker i olika situationer. Nu anser jag dock inte att t.ex. Tsunamivågen stärkte offrens anhöriga. Men jag hoppas att du som läser förstår vad jag menar.


Från ett ämne till ett annat, vi vet ju alla vad som händer imorgon hoppas jag? Beoncéy, Scandinavium i Göteborg - JAG SKA DIT! Med världens bästaste Evelinan ska jag se en av världens största stjärnor. Hur coolt är det inte? Om inget annat, fatta vilken häftig upplevelse. Jag har inte varit på många konserter, Takida hösten -07 i Lisebergeshallen. Tror Beoncéy slår Takida ganska stort, även om Takida alltid kommer att vara mina number one.
Några jag helst av allt skulle vilja se innan jag dör (alla har vi ju sådana önskan om vad vi vill göra innan vi dör) är att få se Metallica! Jag lovar, hade jag fått se metallica hade jag gråtit av lycka, skrikit av lycka & inget annat band hade klått den känslan. Seriöst!